Slaskegatan i Strömslund

Strömslund Sveriges första detaljplanerade egnahemområde

På västra sidan av Göta Älv, inte långt från Trollhättans centrum ligger bostadsområdet Strömslund som anlades år 1889. Grundaren, den tyske ingenjören Eduard Leopold Albert ville skapa ett sunt och ordnat egnahemsområde för arbetare. Detta avspeglar sig också i områdets plan samt den 1902 utgivna beskrivningen över stadsdelen. Kvarteret följer ett rutnätsmönster och husen byggdes friliggande. Allmänna byggnader såsom frikyrkor, samlingslokaler och skolor placerades i regel på de högsta höjderna i området. Rakt igenom kvarteren anlades rensningsgränder med dränerings- och avloppssystem med slaskbrunnar och sophus. Utmed dessa låg också avträden, slaktbodar, svinhus, brygghus och vedbodar. Avfallet blev därmed lätt åtkomligt för de uppsamlingskärror som drogs genom gränderna. Dessa kom i folkmun att kallas "slaskegator". Med tiden förlorade gränderna sin ursprungliga betydelse. Många uthus revs samtidigt som nya uppfördes för modernare ändamål. På 1970-talet blev den gemensamma marken i gränderna privat tomtmark och på många håll dessutom bebyggda med nya uthus. Slaskegatan i kvarteret Frigga har däremot genomgått få förändringar genom åren. Här finns de allra flesta uthusen kvar, däribland Strömslunds enda återstående sophus från Alberts tid. På initiativ av Trollhättans kommun har dessa uthus nu varsamt renoverats. Gatan har också rensats från buskar och ogräs och dessutom återfått sin status som gemensam mark. Därmed har en av Strömslunds slaskegator åter blivit öppen och tillgänglig för alla. Trots den dåtida planeringen för samhällets sundhet och renlighet var nog slaskegatan förr både illaluktande och slamrig. Idag är det istället en pittoresk gränd som fridfullt löper fram genom den faluröda småskaliga bebyggelsen. Samtidigt är den ett historiskt dokument som berättar om en dåtida framsynt social ingenjörskonst och om människors vardagsliv i Strömslund kring sekelskiftet 1900.