Mjäldrunga kyrka

Mjäldrunga kyrka besöktes av Carl von Linné på hans Västgötaresa 1746

Mjäldrunga kyrka uppfördes på 1200-talet Mjäldrunga kyrka är en av sju bevarade medeltida absidkyrkor som uppfördes i Västergötland före 1200-talets mitt, kyrkan bedöms vara byggd någon gång under perioden 1140-1230. Från samma tid är en järnbeslagen kista av ek som står i koret. Trä-statyn av Johannes Döparen är från 1400-talet och även dopfunten är medeltida. Altaruppsatsen från 1736 är flyttad till en sidovägg i koret för att framhäva det lilla absidfönstret. Även predikstolen och läktaren är 1700-talsinventarier. På sin Västgötaresa 1746 stannar Carl von Linné till och gästar gudstjänsten i Mjäldrunga kyrka, läs mer om detta i den bok som finns utgiven om Linnés Västgötaresa. Målningar från 1200-talets senare hälft Målningarna i kyrkan är troligen från 1200-talets senare hälft eftersom de uppvisar en övergångsstil mellan kvardröjande romansk stil och unggotik. Det finns ristningar i putsen av två glorior med dubbla konturer som gjorts med passare vars märke syns. Färgspår finns i absiden av Majestas Domini, en tronande Kristusbild, inom en cirkelrund mandorla omgiven av änglar som håller mandorlan, vilket är ovanligt eftersom det brukar vara evangelisterna som har den funktionen. Nedanför på sidorna i absiden löper en rundbågsfris med omväxlande höga och låga bågar över vad som tolkats som apostla- eller helgonfigurer Den äldsta kyrkklockan har en inskription som är helgad åt S:t Hippolytus. Djurclous beskriver (1869) och tidsbestämmer klockan att vara från medeltidens "sista dagar", alltså troligen till 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Predikstolen skänktes av Bryngel Håkansson med hustru under 1600-talets senare hälft. Den målades om 1776 och försågs under troligtvis tidigt 1800-tal med ljudtak. 1736 och fick kyrkan en ny altartavla. Förmodligen var det omkring denna tid som kyrkan fick sitt första innertak. Läktarbarriärens utformning pekar mot att den tillkommit tidigast under 1600-talet och senast under 1700-talet. (Snarlika exempel finns i Öra och i Eriksbergs gamla kyrka.) By med gamla anor Mjäldrunga är en by med gamla anor, belägen på en låg åsrygg i terrängen och som en öppen plats i skogen. Gårdarna ligger spridda längs vägarna, en närmast kyrkan tvärs över vägkorsningen och en i sydväst. Åkermark sträcker sig väster- och söderut från kyrkogården. Stengärdesgårdar och lövbuskage hägnar ägorna. Sockennamnet ska ha omnämnts redan 1291. Namnet skrevs "Miaeldrungi" i ett brev daterat 1322. En karta från 1856 visar att byn - med sex gårdar - då låg på båda sidor om landsvägen norr och nordväst om kyrkan. De två gårdarna närmast kyrkan hette Bosgården och Biskopsgården, upptagna i jordeboken även 1685. Bosgårdar (som inte har en genitivavledning av personnamnet Bo) anses under tidig medeltid kunna ha varit sätesgårdar för stormän med kontroll över byn. Om gårdarna har ett medeltida ursprung kan det innebära att kungen och biskopen då hade gårdar och intressen i byn. /Textkälla: Riksantikvarieämbetet/